Powered by Jasper Roberts - Blog

TACK CORNELIA

2017-04-26 @ 19:16:00
Jag måste bara få tillägna ett inlägg till vår lilla tjej för jag har så mycket känslor och tankar som jag vill få ut. Innan jag fick veta att jag bar på dig i magen var jag en nedbruten människa. Jag hade haft två jobb där jag inte riktigt känt mig bekväm eftersom de inte passade min personlighet och vi var väldigt pressade uppifrån vilket skapade en konstant stress hos mig. Jag hade ögon i nacken och vågade inte stå still mer än en sekund. När jag var hemma grät jag och hade panikångest över att behöva gå till jobbet så jag var inte bara slut mentalt utan även fysiskt eftersom jag knappt sov (jag snittade på 3-4 timmars sömn i säkert 2 år). Men så började allt vända, mitt jobb lades ner, jag fick en ny anställning där jag skulle få jobba med det jag är utbildad inom och så kom beskedet att du låg i magen. Redan där och då började det vända för mig. Jag började kunna känna glädje igen och jag kunde till och med se fram emot saker. Inte riktigt som innan jag hade gått ner mig men det kunde pirra till i kroppen och särskilt när jag tänkte på saker som hade med dig att göra. Som ultraljuden, att få höra dina hjärtljud och så klart förlossningen och att jag skulle få träffa dig. Sakta men säkert började jag kunna känna lycka igen och jag började våga slappna av oftare och inte vara på helspänn exakt jämt.
Sedan kom du, nästan tre veckor för sent, och vacker som en nyponros direkt från magen. Mörkt hår, klarblå ögon och redan då med en stark vilja så du tog dig till bröstet och smack så fick du in bröstvårtan rätt från första stund. Där och då fick jag en grundlycka som ingen kan ta ifrån mig. För hur jobbigt det än kan vara i bland behöver jag bara titta in i dina blå, leende ögon så känner jag att oavsett vad som händer så har vi det viktigaste här. Du. Förutom att ge mig en grundlycka har du även lärt mig att börja hitta tillbaka till den jag var innan jag gick in i väggen (jag tror inte jag behöver säga "på väg in i" för jag var faktiskt inne i väggen men ville inte erkänna det). Jag kunde slappna av allt mer, skoja, dansa och tönta loss ordentligt. Bli den lilla clown jag var innan allt det "dåliga" hände och jag började skratta. Åt dig, åt mig, åt Micke och åt mina föräldrar.
En till sak som varit väldigt viktig för mig är att du lockat fram nyfikenheten, äventyrarlusten och pirret i magen. Jag vill upptäcka saker med dig och när du upptäcker något upptäcker jag det på nytt. Varje dag med dig är som ett litet äventyr för du har inte sett dig less på världen, varje ny sak är spännande och det ger mig nytt perspektiv på saker och ting. Jag känner mig inte längre blassé och likgiltig utan jag vill ha mer av världen tillsammans med dig. Det är en känsla jag tyvärr inte haft på många, många år och som jag inte trodde jag skulle få känna igen men tack vare dig har jag återfått gnistan. Livet känns spännande och roligt igen och jag vill göra så mycket med dig och din pappa. Se världen, bada, plocka blommor, åka tåg, flyga, fiska i älven, testa ny mat, lära känna nya människor, klappa katterna, öva på att gå och så vidare. Tack vare dig blev livet helt plötsligt sådär pirrigt spännande som det var när jag var liten och det är den bästa presenten jag någonsin fått av någon.
Tack Cornelia för att du kom till oss och satte färg på vår värld igen!
Taggar: Bebislycka, Bli lycklig, Bli mamma, Mom life;
Kategorier: BABY C MOM LIFE PERSONAL 10

Kommentarer:
#1: Laura
2017-04-26 @ 20:16:40

Vad fint skrivet Anna ❤. Plussade själv för nån vecka sen (BF december om allt går bra) och du får det att pirra även i mig när du målar upp vad som ligger framför mig :). Och vad otroligt glad jag är för din skull! Har ju följt dig i elva (!) år och det märks verkligen att du är på helt rätt plats nu.

Svar: Men åh vad kul, stort grattis!!! Det är det bästa som finns och om du får må bra under graviditeten - njuuuut! Jag kan helt ärligt sakna det trots att jag mådde så illa, det var verkligen så häftigt att få bära på ett liv ❤️. Stor kram
ANNAWII

#2: Disa
2017-04-26 @ 20:49:42

Åh vad fint, Anna! <3 Visst är det häftigt hur ens värld kan förändras så oerhört av att bli förälder.. Man tänker, känner, ser fram emot, upplever och googlar (haha) saker man kanske aldrig hade kunnat föreställa sig.

Svar: Tack! Och jaaa, livet är helt annorlunda och helt fantastiskt! Kram
ANNAWII

#3: Ida V
2017-04-26 @ 22:33:39

Så fint skrivet! ❤

Svar: Tack vännrn ❤️
ANNAWII

#4: Sara
2017-04-27 @ 11:08:30

Så otroligt fint skrivet. Fick också en dotter i höstas och när jag läste om hur Cornelia får dig att upptäcka saker på nytt så fick jag tårar i ögonen då jag insåg att det är ju precis så det är. Man ser allting på nytt genom sitt barns ögon. Aldrig har man väl trott att man skulle tycka att vattnet i ett vattenglas är fascinerande :)

Många kramar

Svar: Tack fina! Och vad kul att höra, låter som de är i samma period då allt är spännande och fascinerande hihi.

Stor kram
ANNAWII

#5: Ida
2017-04-27 @ 12:19:01

Så fint skrivet av dig! Kärleken till sina barn är ju helt otrolig och går inte att jämföra med någonting annat! Har två underbara barn som bara är det bästa som finns, för dom gör jag allt ❤

Svar: Så sant så! Trodde inte man kunde känna så här för någon ❤️
ANNAWII

#6: Gabriella
2017-04-27 @ 13:00:29

Håller med, så fint skrivet. Underbart!<3

Svar: Tack ❤️
ANNAWII

#7: paralyserad
2017-04-27 @ 13:14:42

Så himla fint inlägg! <3

Svar: Tack rara!
ANNAWII

#8: Hanna Karlsson
2017-04-27 @ 15:57:51

Så fint skrivet! <3

Svar: Tack!
ANNAWII

#9: Anonym
2017-04-27 @ 16:34:10

Så fint! Jag önskar att jag oxå vågade/kunde känna den glädjen med att ha fått barn. Det kommer nog! För mig är det som att min dotter dragit fram ångesten i mig och jag har blivit mer rädd och eftertänksam. Jag älskar henne över allt annat och vill upptäcka världen med henne, men innan hon fanns kändes den inte lika farlig.

Svar: Hej fina! Jag förstår vad du menar för man har ju såååå mkt mer att förlora nu än innan men jag tror inte det är bra att tänka för mkt på det. Har du pratat med mvc eller bvc om det? Tänkte om du kanske kan få lite hjälp för du ska inte behöva känna så hela tiden fina du ❤️.

Kram
ANNAWII

#10: Dissys
2017-04-29 @ 22:17:16

Åh men så vackert skrivet. Blir alldeles rörd fast det inte berör mig personligen. Känner precis samma för min lilla dotter. Det känns ofta som att hon "räddat" mig från ett jobb jag vantrivdes på. Samt att utan henne hade jag inte lärt känna flera underbara föräldrar och deras fina ungar. Ha bott i en stad i ca 10 år och endast lärt känna en enda person här väl. Efter 6 månader i föräldragrupp med min dotter har jag skaffat mig 4 goda vänner som kommer att vara länge. Kanske livet ut? Genom en av dessa har jag fått ett nytt jobb jag älskar och faktiskt längtar till. Alltså vad dessa små liv kan förändra. Ser min dotter som en otrolig gåva ( hade problem att få
barn) och hon lär mig så mycket nytt om mig själv varje dag. Alltså att kunna älska någon på detta sätt. Fantastiskt. Är så glad för din skull att du fått en sån fin liten människa i ditt liv. Även om jag inte känner dig personligen så har jag följt din blogg och din kamp med dina demoner och märker att du är mer harmonisk. Jag hoppas att detta håller i sig. Du är så värd all lycka! Kramar Christine

Svar: Åh tack fina och så härligt att du känner samma ❤️. Låter lite som att vi har liknande historier och det är ju så fantastiskt vad dessa små för med sig. Man får inte bara ett barn utan utvecklas även själv och får mer tro på sig själv. Så fint! Stor kram
ANNAWII

Min profilbild

Kontakt samarbeten: annawiiblog@gmail.com »

bloglovin

Arkiv

2017:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

2016:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2015:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2014:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2013:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2012:

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

2011:

02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
RSS 2.0